Två spydde, ingen dog

Vi var ett gäng som hyrde en egen speed boat för att ta oss till ön Ko Rok för att snorkla.

Eftersom Lisa skulle med och Söt-Stella vara kvar i land med farmor, gällde det en snäv matklokcka. 40 min till ön. 2 timmars snorkel. 40 min hem.

Efter 1 timme var vi långt från ön och då la motorerna av. Där låg vi och guppade. Då kräktes lille Leonard (allra yngst ombord). Straxt därefter gjorde vår något äldre thailändske fixare samma sak.

Det rullade ganska rejält och dessutom luktade det bensin för fyra besättningsmän gjorde sitt bästa för att illustrera "snillen spekulerar" bland bensinslangar och dunkar.

Så småningom fick vi bogserhjälp av en bättre utrustad utflyktsbåt och kunde snorkla en halv timme.

Snillena meckade och meckade, men jag tror att det handlade om en enkel soppatorsk för på hemvägen stannade båtskrället igen och det blev ilandstigning på fel strand och bulle tillbaka till vårt viste en och en halv timme sena.

Svärson Mats gjorde skäl för sit namn - om jag säger så. Svärfar likaså.

Hur det gick för Söt-Stella utan sin mamma längsta tiden hittills?

Bra, förstås. Hon var ju med farmor.

Den korta snorkeltiden var fin - såg min första murena! Dock ingen Nemo.

Bilden: Vår snöpliga entré till snorkelrevet.